9mm kärlek
Jag har gjort det igen svikit mig själv svikit nära men mest mig och mitt levende låtit demonen tala bestäma
över mitt liv mina tankar och handlingar så jag vill komma här i från försvina från dena jord en stund bara sitta i min ensamhet och stira ner på jorden och begrunda des invånader alla levande ting.
Jag vill ha ett nytt tanke sätt det jag hade för bara tre veckor sen se på livet som det var då men nu när jag ser tillbaka på det så är ju inte det livet jag vill ha men jag vill inte leva deta som jag vaktnar till nu så låt mig försvina låt mig ta min tid för jag finner väl min väg någon gång ?
Men det jag har kämpat för nu under ungefär 5 månader känns lönlöst inte menings fult som det gjorde förr.
Men det är nog bara för att jag kämpa för att kunna hålla om dig igen vakna med dig vid min sida om det nu skulle vara sista gången så hade det varit värt allt jag kämpade för men jag fick inte en klapp på axel inga blickar eller hälsningar så nu sitter jag här igen och tänker på dig igen hur du mår vad du gör eller vad du har gjort jag frågar dig var det värt det var det värkligen det ?
men samma tomma blick får jag tillbaka som jag får i mina drömar i mina tankar en död tom blick inga svar inga ord.
Jag känner mig vilse utan dig men kände mig halv med dig min vän men du öppna dig aldrig lätt mig käna dig få ett gräpp om dig dit liv dina tankar funderingar eller var det jag som inte släpte in dig lät dig sitta på altan i regn
och ensamhet.
Jag vill släppa in dig jag hade nog dörren lite på glänt men tog aldrig steget och hämta dig.
Men minna sorger och minna demoner lever inom mig jag kan inte vill inte släpa dom för dom gör mig påmind om hur liten jag är och vad jag har varit med om i mitt liv det skulle vara mycket lättare om jag bara kunde börja om igen ta nya steg i mina slitna skor tills jag vågar prova om nya kanske skulle vara fint att ha dom kanske håler längre och är starkare för det underlaget jag går på bränder och förgör inte bara för mig men för mina nära
vill inte såra er trött på att såra mig själv trött på allt trött på livet.
Jag vill ha något att kämpa för ett mål med det här men vet inte vad.
orkar inte kämpa för mig kan inte för någon annan häller vill lixom ta den lätta vägen 9mm av kärlek eller tolvkorn av bly, kanske 220km/t med 1990 kg på hjul som vill träffa sin bergsvägg väldigt väldigt fort.
över mitt liv mina tankar och handlingar så jag vill komma här i från försvina från dena jord en stund bara sitta i min ensamhet och stira ner på jorden och begrunda des invånader alla levande ting.
Jag vill ha ett nytt tanke sätt det jag hade för bara tre veckor sen se på livet som det var då men nu när jag ser tillbaka på det så är ju inte det livet jag vill ha men jag vill inte leva deta som jag vaktnar till nu så låt mig försvina låt mig ta min tid för jag finner väl min väg någon gång ?
Men det jag har kämpat för nu under ungefär 5 månader känns lönlöst inte menings fult som det gjorde förr.
Men det är nog bara för att jag kämpa för att kunna hålla om dig igen vakna med dig vid min sida om det nu skulle vara sista gången så hade det varit värt allt jag kämpade för men jag fick inte en klapp på axel inga blickar eller hälsningar så nu sitter jag här igen och tänker på dig igen hur du mår vad du gör eller vad du har gjort jag frågar dig var det värt det var det värkligen det ?
men samma tomma blick får jag tillbaka som jag får i mina drömar i mina tankar en död tom blick inga svar inga ord.
Jag känner mig vilse utan dig men kände mig halv med dig min vän men du öppna dig aldrig lätt mig käna dig få ett gräpp om dig dit liv dina tankar funderingar eller var det jag som inte släpte in dig lät dig sitta på altan i regn
och ensamhet.
Jag vill släppa in dig jag hade nog dörren lite på glänt men tog aldrig steget och hämta dig.
Men minna sorger och minna demoner lever inom mig jag kan inte vill inte släpa dom för dom gör mig påmind om hur liten jag är och vad jag har varit med om i mitt liv det skulle vara mycket lättare om jag bara kunde börja om igen ta nya steg i mina slitna skor tills jag vågar prova om nya kanske skulle vara fint att ha dom kanske håler längre och är starkare för det underlaget jag går på bränder och förgör inte bara för mig men för mina nära
vill inte såra er trött på att såra mig själv trött på allt trött på livet.
Jag vill ha något att kämpa för ett mål med det här men vet inte vad.
orkar inte kämpa för mig kan inte för någon annan häller vill lixom ta den lätta vägen 9mm av kärlek eller tolvkorn av bly, kanske 220km/t med 1990 kg på hjul som vill träffa sin bergsvägg väldigt väldigt fort.
